Ruiner

Torsdag har precis blivit fredag.
Jag sitter uppe och bläddrar igenom gamla anteckningar på Klocklös i Tiden.

Det blev ett digert arkiv. Eller har blivit. Jag vet inte vilket som är rätt uttryck. Jag har ju varken tiden eller drivet att börja blogga regelbundet igen, men samtidigt har jag inte velat släppa den, bloggen. Varje år har jag åtminstone skrivit en anteckning i november och gratulerat den på födelsedagen. Den 13 november är det 13 år sedan jag skrev den första anteckningen.

13 år sedan jag satte upp mitt eget bloggverktyg, då programmerat i asp. 13 år sedan jag blev en av Sveriges 30 första bloggare. Jag kände bara till ett fåtal när jag satte igång, kanske 10 stycken, men jag är säker på att det fanns fler, dock inte fler än 30. Om man inte räknar dagboksskrivarna, och det ska man nog inte göra med facit i hand. Inte för att de skrev dagbok, utan för att de använde statiska html-sidor utan möjlighet att kommentera eller länka till specifikt inlägg.

Den 1 november slutade mitt webbhotell att supporta asp så under oktober satt jag och byggde om flera av mina sajter, bland annat Klocklös, till php. Passade på att ge den blivande 13-åringen en mer vuxen design också.

Under arbetet med att koda om bloggen har jag sett många gamla anteckningar. Det har blivit en hel del genom åren som sagt. Detta är nummer 2207. Och det som slår mig när jag går tillbaka och läser gamla anteckningar är alla döda länkar.

Det är som att gå omkring i ruiner. Där fanns en vägg en gång, där var det ett tak. Där fanns den bloggen en gång, där fanns det en sajt. Nu är de borta.

Och det är likadant för de som länkade till Klocklös i Tiden fram till den 1 november i år. De länkade till en asp-sida. Den finns inte längre. Man får bara upp en 404-sida. Men sajten finns ju fortfarande! Den har bara flyttat på sig.

Men det här känns faktiskt som ett problem. Det är en del av vår internet-historia som försvinner. Rättelse: det är en del av vår historia som försvinner. Vi är så upptagna med det nya att vi inte bryr oss om det gamla. Vi är så upptagna med att anpassa websidorna till php att vi glömmer att de i asp försvinner.

Jag var själv så upptagen med att översätta websidorna att jag glömde ta skärmdumpar av de gamla. Inte ens det fick jag med mig.

Och det gör mig ledsen. Det är en del av min historia. Att lära mig programmera asp 1997 var som att komma in i en helt ny värld.

Samma känsla som när jag började programmera BASIC på min Commodore 64 1989 eller när jag upptäckte hires-grafik på samma dator något av åren däremellan.

Samma känsla som när HPDatabas text-tv-grafiks-meny på den där videotex-databasen jag spenderade åtskilliga uppkopplade timmar på 1992-1994 (men som i förlängningen gav mig det jobb på Lunds Universitetsbibliotek som jag har nu) rullade fram över skärmen för första gången.

Om någon frågar mig "Mats, vad är du?" så skulle nog ord som människa, man, pappa och sambo dyka upp. Men högt på den listan kommer också programmerare. Det har funnits stunder i mitt liv där det nära nog har varit det första jag hade sagt.

Och om någon just i detta nu hade frågat mig detta "Mats, vad är du?" så hade jag antagligen svarat "Jag är programmerare. Och jag surfar just nu runt i ruinerna av det som en gång var mitt liv."

Fast om någon verkligen skulle fråga mig nåt just nu hade det nog snarare varit "Mats, varför har du inte gått och lagt dig? Klockan är ju snart halv ett!"

SENARE
Jag upptäckte nyss att jag redan i januari 2004 skrev om det här med borttagna sidor.

Andra blogganteckningar i kategorin Bloggvärlden.

Fredag 2015-11-06 00:28
Inga kommentarer

Skriv en kommentar
Namn:
Epostadress:
URL till din hemsida:
Hemsidans namn:
Fyll i
alfabetets
sista bokstav:

Använd inte A HREF-taggen för att länka!
Om du inleder url:en med http:// så blir den automatiskt en länk.

Kom ihåg min info