| Ca 2000 f.Kr | Babylonierna använder pi = 3 1/8.
| Egyptierna använder pi=(256/81)=3.1605.
| Ca 1100 f.Kr |
Kineserna använder pi=3.
| Ca 550 f.Kr |
Gamla testamentet innebär underförstått pi=3.
| Ca 434 f.Kr |
Anaxagoras försöker finna cirkelns kvadratur.
| Ca 430 f.Kr |
Antifonos och Bryson formulerar exhaustionsprincipen.
| Ca 335 f.Kr |
Dinostratos använder kvadratrisen för att "kvadrera cirkeln".
| 200-talet f.Kr |
Arkimedes använder en 96-sidig polygon för att fastställa att 3 10/71 < pi < 3 1/7.
| 100-talet f.Kr |
Klaudios Ptolemaios använder pi=3 grader 8 minuter 30 sekunder (3/1 + 8/60 + 30/3600) = 377/120 = 3.14166...
| 200-talet e.Kr |
Wang Fau använder pi=142/45 = 3.1555...
| 263 |
Liu Hui använder pi=157/50 = 3.14.
| Ca 450 |
Tsu Ch´ung-chih fastställer att pi=355/113 = 3.1415929.
| Ca 530 |
Aryabhata använder pi=62 832/20 000 = 3.1416.
| Ca 650 |
Brahmagupta använder pi=kvadratroten ur 10 = 3.162...
| 1220 |
Leonardo de Pisa (Fibonacci) finner att pi=3.141818...
| 1593 |
Francois Viète finner den första oändliga produkten för att beskriva pi; Adriaen Romanus finner 15:e decimalen av pi.
| 1596 |
Ludolph van Ceulen beräknar 32 decimaler av pi.
| 1610 |
Van Ceulen utvidgar beräkningen till 35 decimaler.
| 1621 |
Willebrod Snell förfinar den arkimediska metoden.
| 1654 |
Huygens bevisar att Snells förbättring är hållbar.
| 1655 |
John Wallis finner en oändlig rationell produkt för pi; Brouncker omvandlar den till en kontinuerlig decimalutveckling.
| 1663 |
Japanen Muramatsu Shigekiyo finner 7 korrekta decimaler.
| 1665-66 |
Isaac Newton upptäcker infinitesimalkalkylen och beräknar pi till minst 16:e decimalen; resultatet publiceras inte förrän 1737 (posthumt).
| 1671 |
James Gregory upptäcker arcustangensserien.
| 1674 |
Gottfried Willhelm Leibniz upptäcker arcustangensserien för pi.
| 1699 |
Abraham Sharp beräknar pi till 72:a decimalen.
| 1706 |
John Machin beräknar pi till den 100:e decimalen; William Joners använder symbolen pi för att beteckna cirkelkvoten.
| 1713 |
Det kinesiska hovet publicerar Su-li Ching-Yun som visar pi till 18:e decimalen.
| 1719 |
Thomas Fantet de Lagny beräknar 127 decimaler.
| 1722 |
Takebe Kenko finner 39 decimaler i Japan.
| 1748 |
Leonard Euler ger ut Introductio in analysin infinitorum som innehåller Eulers teorem och många serier för pi och pi^2.
| 1755 |
Euler deriverar en mycket snabbt konvergerande arcustangensserie.
| 1761 |
Johann Henirich Lambert bevisar att pi är irrationellt.
| 1775 |
Euler framkastar att pi är transcedent.
| 1794 |
Georg Vega beräknar pi till 140 decimaler. A.M. Legendre bevisar att pi och pi^2 är irrationella.
| 1844 |
L.K. Schulz von Stassnitzky och Johann Dase beräknar 200 decimaler på mindre än två månader.
| 1855 |
Richter beräknar 500 decimaler.
| 1873 |
Charles Hermite bevisar att e är transcendent.
| 1873-74 |
William Shanks publicerar sin beräkning av 707 decimaler.
| 1874 |
Tseng Chi-hung finner 100 siffror i Kina.
| 1882 |
Ferdinand von Lindemann bevisar att pi är transcendent.
| 1945 |
D.F. Ferguson finner att Shanks beräkningar från 1870-talet är felaktiga från 527:e decimalen.
| 1947 |
Ferguson beräknar 808 decimaler med en bordsräknare. Detta tog okring ett år.
| 1949 |
ENIAC beräknar 2037 decimaler på 70 timmar.
| 1955 |
NORC beräknar 3089 decimaler på 13 minuter.
| 1959 |
IBM 704 (Paris) beräknar 16 167 decimaler.
| 1961 |
Daniel Shanks och John Wrench använder IBM 7090 (New York) för att beräkna 100 200 decimaler på 8,72 timmar.
| 1966 |
IBM 7030 (Paris) beräknar 250 000 decimaler.
| 1967 |
CDC 6600 (Paris) beräknar 500 000 decimaler.
| 1973 |
Jean Guilloud och M. Boyer använder CDC 7600 (Paris) för att beräkna en miljon decimaler på under ett dygn.
| 1983 |
Y. Tamura och Y. Kanada använder en HITAC M-280H för att beräkna 16 miljoner siffror på mindre än 30 timmar.
| 1988 |
Kanada beräknar 201 326 000 siffror på en Hitachi S-820 på sex timmar.
| 1989 |
Bröderna Chudnovsky finner 480 miljoner siffror; | Kanada beräknar 536 miljoner siffror; Bröderna Chudnovsky beräknar en miljard siffror. 1995 |
Kanada beräknar 6 miljarder siffror.
| 1996 |
Bröderna Chudnovsky beräknar mer än 8 miljarder siffror.
| 1997 |
Kanada och Takahashi beräknar 51,5 miljarder (3 x 2^34) siffror på en Hitachi SR2201 på drygt 29 timmar.
| |