De roligaste gigen man gör är så klart de när publiken älskar en från första till sista stund. Jag har haft förmånen att få göra några sådan gig bland annat på MACK, Slagthuset och för A-S Transport.
Den sortens gig är roligast, men knappast de man lär sig mest av. De man lär sig mest av är såna gig som är som det jag gjorde i Varberg i torsdags.
Det är svårt att driva en standup-klubb på en restaurang. Krögarna vill sköta det på sitt sätt, klubbvärden på ett helt annat.
10 minuter innan föreställningen börjar vill man som komiker inte höra att alla inte fått in maten ännu. Hur ska en ätande publik kunna skratta med mat i munnen och applådera med bestick i händerna?
Förutom detta var det lite stökigt i lokalen när konferencieren Erika Sjöwall går på och hon lyckas inte helt flytta fokus från de överförfriskade killarna längst ner i lokalen till sig själv på scenen. Hon kämpar på för att få upp lite stämning i lokalen och presenterar så kvällens första komiker. Kadir Meral!
Problemet är bara att det var jag som skulle vara kvällens första komiker..
Stackars Kadir är inte helt förberedd på detta men finner sig snabbt och äntrar scenen.
Erika upptäcker snart sitt misstag och eftersom jag ska åka hem redan i paus för att inte komma hem för sent så bestämmer vi att jag går på efter Kadir.
Kadir jobbar på bra, men fyllbultarna i hörnet fortsätter väsnas.
När han är klar och Erika är uppe på scenen igen och kör lite kort så kommer det in en man som ställer sig i baren framför scenen. Och om killarna i hörnet tar fokus så är det inget mot vad den här killen gör. Erika får skrikande svar på mycket av det hon säger och väljer till slut att bara ignorera honom. Sen påar hon mig.
"Kör över dem!" är det enda jag har i huvudet när jag kommer på. Drar min inledningen, lägger in ett "Håll käften" i mungipan när hörnkillarna väsnas för mycket och får ganska bra betalt för mina första skämt.
Sen nämner jag boråsare och då sätter killen i baren igång. "Jag är från Borås! Jag är från Borås djurpark!"
"Ja, det kunde man ju ana." sa jag och publiken skrattar.
Jag lyckas köra på ganska bra under första halvan av giget (jag kör bara 7-8 minuter) men i andra halvan börjar häcklarna ta över mer och mer och jag tappar tajming och får kasta in lite nya skämt för att jag kommit bort mig.
Jag får varma applåder när jag avslutar och även om jag själv inte är helt nöjd så tycker de andra komikerna att jag hanterade situationen jättebra och gjorde ett bra gig.
Tyvärr kunde jag inte stanna och se Lasse Karlsson. Det hade varit kul att se honom, inte bara för att se hur han skulle hantera häcklarna, utan också för att han är en av Sveriges allra bästa ståuppkomiker. Men det blir en annan gång.
[Erika Sjöwall om kvällen]
Andra bloggar om: Humor, standup, stand up, ståupp, ståuppkomiker, Cheers and beers, Varberg, Erika Sjöwall, Kadir Meral, Mats Andersson, Lasse Karlsson
2009-03-30 16:40 - 0 kommentarer
Kommentarer: