Dockan Comedy bjöd på ett av de mest namnkunniga startfälten i klubbens historia igår med Zeid Andersson och Dominik Henzel som huvudnummer.
Publiken var något lägre än vad vi blivit bortskämda med de senaste veckorna, men ett 70-tal hade ändå trängt ihop sig på restaurang Elephanten och förvånansvärt många var faktiskt där första gången.
Eric Andersson var konferencier och gör sitt bästa för att få igång publiken, men eftersom många var på standup för första gången så var de inte helt med på noterna till en början. Mattias Olsson som inledde kvällen hade det därför lite tufft. Därefter var det min tur.
Jag hade tänkte köra 3-5 minuter nya skämt men med tanke på den ouppvärmda, tysta publiken så ändrade jag strategi ett par minuter innan jag skulle upp. Här var det gamla, säkra kort som gällde, åtminstone inledningsvis.
Och jodå, jag fick igång dem bättre än jag vågat hoppas på! Körde min ordinarie inledning och sen körde jag lite vad som föll mig in. Avslutade med ett par av de nya skämten jag tänkte köra och gick av till en riktigt varm applåd. Härligt!
Efter mig Ludde Samuelsson som verkligen har skrivit mycket nytt senaste månaderna. Skulle tro att minst 80% av de han körde igår är sånt som inte fanns i november ifjol.
Därefter Zeid Andersson som visar vad rutin betyder. Ibland känns det som om nyare komiker försöker härma de etablerades stil och det blir sällan bra. Man måste vara sig själv, utgå från sig själv och utstråla säkerhet som kommer från en själv. Publiken är inte korkad. Den märker när man spelar. Zeid spelar inte. Hon är.
Efter pausen drog Martin Lettevall iväg i ett tempo som få andra komiker har. Men publiken köper det direkt. Det är inget påhittat tempo, det är sån han är utanför scenen också. Inget spel alltså.
Efter Martin går Thomas Andersson upp och anknyter till mitt skämt om Blondinbella. Enkelt, men skitkul! Sen kör han lite skruvade Thomas-grejor som publiken älskar. Jag har nog aldrig sett honom få så mycket skratt när han berättar om mannen som försöker sälja hemlösas tidning till honom som han fick igår.
Kvällens värdige avslutare var Dominik Henzel. Han går upp och visar att han trivs på scen. Sen inleder han med att berätta om sin resa ner från Stockholm och sen drar det iväg. Det som imponerar mest med Dominik den här kvällen är att det tar två sekunder, sen är han och publiken bästa vänner. Längre tid tar det inte innan publiken bestämt sig för att det här är en rolig kille. Dominik får också kvällens största applåder när han går av.
Kvällens roligaste händelse för min egen del var, förutom själva giget, också att en kille som hette Johan kom ut till oss och berättade hur mycket han uppskattade att vi startat upp klubben och tyckte det var imponerande att vi vågade ställa oss på scenen och försöka få alla att skratta. Sen undrade han om det fanns möjlighet för honom att få prova någon gång.
Det händer lite då och då att folk hör av sig och visar sin uppskattning och det är alltid lika kul. Och hör bara av dig, Johan, så ordnar vi en tid på scen till dig. Du har min e-postadress.
Andra om kvällen:
[Eric Andersson]
Andra bloggar om: Humor, standup, stand up, ståupp, ståuppkomiker, Dockan Comedy, Eric Andersson, Mattias Olsson, Mats Andersson, Ludde Samuelsson, Zeid Andersson, Martin Lettevall, Thomas Andersson, Dominik Henzel
2009-03-26 16:10 - 1 kommentar
Kommentarer:
1. Tomas 2009-03-27 19:16
Johan!