• image four
  • image three
  • image two
  • image one

Minnen om längdhopp


Ibland dyker märkliga tankebanor upp i huvudet som får en att plocka fram minnen av sånt man inte tänkt på på fler år eller ibland decenier.

Häromdan kom jag av någon outgrundlig anledning att tänka på den gången för 25-30 år sedan då jag och familjen hälsade på vänner till mina föräldrar. De hade också barn i samma ålder så jag och mina bröder följde med dem ner i källaren och lekte.

Under besöket var jag vid något tillfälle iväg (på toaletten?) och när jag kom tillbaka var alla borta. Efter en stund hittade jag dem under pingisbordet. Just som jag lutade mig under bordet för att titta efter börjar de kasta tennisbollar på mig så jag får näsblod.

Jag minns att de nog blev lite rädda när jag började blöda och skyllde ifrån sig "Jag skulle ju kasta bollen till dig, eller hur?" sa den ena till den andra.

Sonen i familjen var ett år yngre än mig och på mellanstadiet gick han på friidrott precis som jag.

Ett tag hade vi båda samma personrekord, 2.95m. Fast en träning kom han plötsligt upp ur gropen och ropade "PAPPA! TRE NOLL FEM!" Han hade knäckt tremetersvallen.

Något senare gjorde jag det också, men det har jag inget minne av.

Däremot minns jag att något senare var vi några på skolan (minns inte om han var med då) hoppade längdhopp på rasterna. Detta var alltså på den tiden när skolbarnen spelade fotboll och hoppade längdhopp på rasten.

Jag hade då ett personrekord på 3.30m. Dagen efter skulle vi ha klasskamp i friidrott mot de andra skolorna i kommunen så vi var extra många som hoppade och vi hann inte få så många hopp var.

När det ringde in var det några kvar före mig. Några sprang in och kvar var nog bara tre-fyra stycken som gjorde sitt sista hopp.

Plötsligt var jag ensam kvar. Jag tog fart och hoppade. 3.38m! Personligt rekord med åtta centimeter dan innan klasskampen!

Så var det då dags! Hela klassen åkte till Förslöv för att tävla mot de andra klasserna i kommunen. Det var väl inte riktigt som "VILKEN DAG!"-scenen i Tjuren Ferdinand på julafton, men nästan.

I varje gren kunde man få upp till sex poäng. Minns att om jag hoppade 3.38m igen så skulle jag få fyra poäng. Tre poäng låg nånstans kring 3.20m så jag siktade på det.

Första hoppet. Tar fart, träffar plankan, upp och i väg.

"Synd att du satte bak handen" sade funktionären som mätte. "Men det blir ändå en sexa."

Sexa!? Då måste det ju varit över 3.60m!

Till saken hör också att alla som fick sex poäng i sin gren gick till final som hölls senare på dagen.

När längdhopps-"kvalet" var över så gick jag och en klasskompis bort till längdhoppsgropen igen. Hur långt hade jag hoppat egentligen? Hur långt kunde jag hoppa?

Det fanns inget måttband, men poängstickan låg kvar så jag hoppade. Långt. Långt över sexan! Jag minns inte hur vi kom fram till längden, men antagligen vände vi på stickan och mätte skillnaden mellan sexan och någon av de andra längderna. Jag hade hoppat 4.20m!

Jag hade gärna hoppat fler hopp, men efter det hoppet kom en funktionär och hämta räfsa och mätsticka. Men det gjorde ju inte så mycket för snart skulle det bli final och då skulle de använda riktigt måttband.

Tyvärr fick jag aldrig till det i finalen. Mina två hopp blev aldrig längre än de 3.60m jag gjort i poängtävlingen. Men mina klasskompisar var imponerande ändå. Ingen hade räknat med att jag skulle gå till final.

Så går det ytterligare år och jag går på högstadiet. Mitt personliga rekord har ökat till 4.95m. Det är det fortfarande förresten.

Jag hade varit med och vunnit både silver och brons i den årliga Bjäreolympiaden.

Precis, det är några saker som skaver i den meningen. Silver och brons, men inget guld. Och olympiad, är inte det en tidscykel på fyra år?

Hursomhelst! Bjäreolympiaden var en friidrottstävling där man fick vara med fram till och med det år man fyllde 16 år. Sista året jag fick vara med var jag den enda som var född 1975 och fick därför hedersuppdraget att bli fanbärare.

I min åldersgrupp ingick barn födda 1975 (jag) och barn födda 1976 (några andra). Jag kände till alla tävlande utom en. Två av hopparna hade längre personrekord än mig. Hoppade jag bara på toppen av min kapacitet borde jag inte bli sämre än fyra i alla fall.

Men så när det närmade sig start så fattades det en. Han kom inte till start och en ny medalj var därmed inom räckhåll.

Killen jag inte visste vem det var imponerade inte i första hoppet. Det fanns ingen möjlighet att han skulle nå mina längder.

Jag hoppade bra. Tror jag nådde över 4.80m. Min enda utmanare hade inte hoppat så bra men hade som sagt ett personrekord på över fem meter. Han var sist ut. Han har ett hopp kvar. Jag leder. Han kommer inte ikapp. Jag har vunnit.

Efter säkert fem-sex års deltagande i Bjäreolympiaden fick jag äntligen kliva högst upp på pallen och ta emot guldmedaljen. Jodå, alla medaljörer fick kliva upp på pallen och ta emot sin medalj. Är det olympiad så är det!

Det har gått drygt 20 år sen den där tävlingen avgjordes. Men jag minns hur nervös jag var inför tävlingens sista hopp, det som skulle avgöra om jag äntligen skulle få vinna eller om jag återigen skulle få ta emot ett silver.

Jag undrar hur långt jag skulle hoppa idag. Skulle jag få sex poäng? Jag tror inte det. Men det gör inte så mycket. Jag fick bli klassens hjälte den där gången genom att ta mig till final. Jag vann Bjäreolympiaden. Och den där killen som ropade "PAPPA! TRE NOLL FEM!", han slutade med friidrott nåt år efter sitt tremetershopp.


---


Apropå längdhopp. Jag hoppas du inte missade när längdhopparen Mattias Sunneborn skulle ta sig bort från tävlandet i att sitta jägarställning i Mästarnas Mästare för några veckor sedan?


Kolla här i så fall.


Två av citaten från sociala medier på den sidan är förresten mina.

Andra bloggar om: ,


2014-03-27 18:02 - 0 kommentarer




Kommentarer:

Namn:
Emailadress: (måste anges men visas ej p?sidan)
Fyll i alfabetets sista bokstav: (för att förhindra spamkommentarer)

Använd inte A HREF-taggen för att länka!
Om du inleder url:en med http:// s?blir den automatiskt en länk.

Kom ihåg min info.
Skicka epost till mig om någon kommenterar här.