Vem är jag? (Sidan 4)

Vad har jag åstadkommit i livet hittills då?
Jag föddes på Ängelholms BB 22 augusti 1975 och växte upp på den
på grund av tunnelbygget så berömda Hallandsåsen i en liten by som heter Frestensfälle.
Där bodde jag ensam med mina föräldrar i knappt tre år, sedan fick jag en bror, Bjarne.
Efter ytterligare tre år var vi tre bröder som slogs om våra föräldrars
(Claes och Elisabeth) uppmärksamhet då Torgny föddes. Vi bodde på en bondgård
då mina föräldrar var lantbrukare. I stallarna bodde några hundra grisar och höns,
kalkoner, gäss och andra fåglar fanns det också på gården i omgångar.
Katter hade vi många av. Det var näst intill omöjligt att hålla räkningen på dem,
inte på grund av antalet utan för att många av dem var så skygga att vi sällan såg dem.
Genom åren har vi också haft tre hundar, schäfern Kajsa och Newfoundlandshundarna
Skotty och Aron. Aron har vi fortfarande kvar.

Vid sju års ålder börjar man ju skolan och för min del handlade om att först ta mig
1.5 km till en busskur, vänta där tills taxibussen kom och hämtade mig för att sedan
åka vidare en halvmil ner för åsen till Östra Karup där jag gick i skolan
de sex första åren. När jag började sjuan fick vi byta skola till Strandängsskolan
i Båstad där jag gick återstående tre år på grundskolan. Efter dessa nio år började
jag gymnasiet i Laholm. Jag gick El-Teleteknisk linje, gren Styr & Regler.
Detta var en ganska kul linje emellanåt, men ibland också enormt tråkig..
På den tiden, 1991, så var den gymnasieutbildningen bara tvåårig, men när dessa
två år gått fick vi som som gått de yrkesinriktade linjerna erbjudande om att gå
ytterligare ett år, med inriktning på praktik. Detta gjorde jag, mest för att jag
inte hade något annat att göra. Efter nio års grundutbildning och tre års
gymnasieutbildning gick sommarlovet utan att jag riktigt visste vad jag skulle
göra till hösten. "Varför inte gå ett år på Komvux?" föreslog morsan och efter
mycket tvekande så beslöt jag mig för att göra detta. De som går El-Tele efter mig
får ju tre års praktik och teori, medan jag saknade ett års teori, så detta pluggade
jag för att komplettera. Svenska, Matte, Tyska, Engelska, Data och Historia var vad jag
började med. Historia hade jag med bara för att få ihop tillräckligt mycket poäng
för att räknas som heltidsstuderande. Efter några veckor började en teaterkurs och det
lät mycket roligare än historia och gav dessutom fler poäng så jag hoppade av historian
och började på teaterkursen istället. Detta var ganska intressant faktiskt och ganska
annorlunda mot vad man gjort i skolan tidigare. Det var meningen att det skulle
mynna ut i en pjäs, men vi hann inte med allt som var planerat, så vi var tvungna
att stryka den.

Under året på Komvux lärde jag känna Niklas och det är tack vare honom som
jag spelar innebandy idag eftersom han frågade om jag hade lust att börja spela
med hans "gäng". Jag hade precis slutat spela med mitt förra team så självklart
ville jag det och där spelar jag fortfarande.

Sommarlov!! Nu skulle jag inte göra ett dugg förrän jag skulle rycka in i lumpen 31 juli.
Visst, körkortet då? Var mer eller mindre beroende av det eftersom det är 8 mil till
Hässleholm och A3 där jag skulle göra lumpen. Jag hade varit på körskolan till och från
i ett år ungefär men inte tagit mig i kragen förrän nu. Nåja, 11 juli fick jag skriva upp.
Det gick lysande! 38 rätt av 40 och nu började det bli ont om tid. Skulle de lyckas hitta
en uppkörningstid åt mig innan jag ryckte in?? Jodå, den 27 juli 1995 fick jag lappen
som förkunnade att jag härmed fick framföra fordon som kallas bil utan att jag hade
övningsskylt på bilen. Var man kung eller var man kung den helgen när man gled
omkring i sin oranga Volvo 142:a av -73 års modell? Jag bara frågar... :)

31 juli 1995.... Usch, nä, vill inte, måste, orkar inte, kan inte, vill inte,
måste, måste, måste... Det var så det kändes att rycka in ungefär.. Kul var det inte,
men som sagt, det var ett måste..
Efter hand som man kom in i det så kändes det bättre och på slutövningen kunde jag till
med njuta av att vara på fältövning. Gick omkring med ett leende på läpparna hela
veckan, måndag-måndag. Det var verkligen annorlunda mot den fältkoma jag brukade
befinna mig i på tidigare fältveckor. Den 22 maj 1996 ryckte jag ut...

Förra sidan Tillbaka Nästa sida